Vad sött
Ute på min promenad så går jag lungt och stilla. Mitt på gångstigen till miljonprogrammet så går jag förbi en liten kille - ~4 år - som tittar inte så lite skeptiskt på mig. Tänkte först säga hej, men när han passerat så hör jag ett litet - men kraftfullt - "hej". Rob är en uppfostrad man, så han vänder sig givetvis om och säger "hej" tillbaka.
Väldigt snart får jag reda på vad skepsisen beror på.
"Varför har du ett sådant där halsband på dig för"?
Rob's hjärna jobbar förtvivlat - och för fullt - under en mikrosekund innan han förstår att det är stödkragen som menas.
Den unga pojken höll med om att det inte var bra att bryta nacken iaf. "Då kan man ju dö". :)
Barn är för härliga!
Over'n'out
Väldigt snart får jag reda på vad skepsisen beror på.
"Varför har du ett sådant där halsband på dig för"?
Rob's hjärna jobbar förtvivlat - och för fullt - under en mikrosekund innan han förstår att det är stödkragen som menas.
Den unga pojken höll med om att det inte var bra att bryta nacken iaf. "Då kan man ju dö". :)
Barn är för härliga!
Over'n'out
Kommentarer
Trackback
